Om

1miljon 386 000  besök på min blogg

Från 20140929 till 20220805



Denna blogg innefattar,

två väldigt viktiga ämnen.

VUXENendometrios & BARNendometrios 

MOBBNING I SKOLAN & PÅ ARBETSPLATSEN



OBS!!!!Jag får så många kommentarer POSITIVA och lovat att svara gång på gång men jag är jättedålig på det och därför har jag tagit bort kommentarsfältet. Jag tackar er alla här: STORT TACK FÖR ALLA FINA KOMMENTARER OCH ALLT ERT STÖD, ni är så fina.... Jag kommer fortsätta svara på era mail *men* gällande frågor vart i Aten dvs, vilket sjukhus, Läkarens namn svarar jag på bara om ni skickar era för och efternamn och hemadresser och mobil nummer.



Denna blogg handlar först och främst om min dotters resa i Endometriosdjungeln, ett sätt för mig att bearbeta allt som innefattar/innefattat den. Här lägger jag även in endofakta, endoskriverier. Kan hända att jag skriver om annat också som kan vara väldigt viktigt för mig. Jag är ingen LÄKARE har heller inga specifika medicinska grundkunskaper om Endometrios, jag är bara en vanlig Mamma, som kämpat för min dotter så att hon skall få den vård hon har rätt till. Den Svenska Endometriosvården är knapphändig bland *de flesta* VÅRDPERSONAL.

De Nationella Riktlinjerna vi manifesterade om med överlämnande av öppet brev gick så småningom igenom, inte bara pga oss, fler aktörer kämpade innan oss. (Blev klubbat och klart 2018) Min känsla är att det kommer ta lång tid att få igenom våra behov så att vården i form av kunskapsstöd fungerar. Det kommer inte att bli: Nu är det år 2018, nu får vi hjälp. Så naiv är jag inte, utan jag är Realist........för tänk på att vi är komna till anno 2016 & Endometrios upptäcktes på 1800-talet, men hör och häpna: Hipokrates *Läkegudens Fader, Grekland/Kos* hade kännedom om Endometrios. Man kan ju tycka att det borde finnas ett botemedel i dag, det är ju ett tag sedan LIKSOM!!!. Vart är Endometriosvården? den vi har rätt till? Vart? VI LIDER.

 


Till ALLA som nu kontaktat mig och undrat om jag startade E****** en R********. Ja, Jag är Grundaren till E****** en R******** och med det Grundaren till Sveriges första Manifestation utanför Riksdagen Mars 2014 Januari 2014 opererades sig Evelina första gången för sin Endometrios i Grekland och Mars 2014 manifesterade jag OCH EVELINA med FLERA ENDOMETRIOSDRABBADE. Jag är stolt över att jag är GRUNDAREN till den 1:a Manifestationen utanför Sveriges Riksdag, bild på oss där finns . Googla arrangör. Manifestationen Mars 2014 gav stora ringar på vattnet som ni sett. Det har hänt mycket efter det med att upplysa om endometrios genom att flera aktörer startats upp (än de få som fanns innan) med återkommande Manifestationer efter 2014 utanför Riksdagen, Radio/Tv/Tidningar vart informerade men ingen kom. Sekreteraren till Malou Efter Tio hörde av sig till mig och jag fick berätta om vår kommande manifestation men sedan hände det inget mer om inbjudan dit. Jag har andra projekt som har med Endometrios att göra nu, jag kommer aldrig ge upp RÄTTEN att få en bättre Endometriosvård i Sverige. På denna Endometriosblogg kommer jag samla allt jag hittar om den vanliga men mkt okända kvinnosjukdomen Endometrios....

Har du ingen vanlig månatlig vecka? utan du Bl.a kräks, svimmar, urinträngningar, förstoppning, diarré, svårt att äta all mat och svår värk så du inte kan annat än att ligga i sängen m.m. Gå in på denna länk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Endometrios

Där hittar du det mesta vad Endometrios innebär. Hör även av dig till Endometrios Ideella förening, de kanske kan hjälpa dig. Vi vart medlemmar där och lovades hjälp men inget hände, fler har upplevt samma som vi men det finns dem som fått hjälp.



  

Min älskade dotter & jag.

Om oss

Sök

Omröstning

Vad är Endometrios ?

Kakor används

Visa resultat

Sidor

Senaste inlägg

Arkiv

Länkar

Visar inlägg från december 2014

Tillbaka till bloggens startsida

God Jul !

2014-12-22 12:18, GMT +2. Publicerat av Mari Ferrou Söderlund.


Endometrios med livet som insats....

2014-12-22 00:38, GMT +2. Publicerat av Mari Ferrou Söderlund.

    Cirka 60% av kvinnor med endometrios är subfertila. Ur det omvända perspektivet kan sägas att i genomsnitt 20–25% av de kvinnor, som blivit laparoskoperade på grund av infertilitet, har endometrios utan att det diagnosticerats tidigare.

    Det syns dessvärre oftast inte på vanligt vaginalt ultraljud.


Endometrios

Endometrios är endometrieliknande vävnad utanför livmoderhålan, oftast i bukhinnan. Den består av körtlar i ett cellrikt stroma. Endometrioscystor i äggstockarna går under beteckningen endometriom. Endometrios kallas ibland "endometriosis externa" för att särskilja den från "endometriosis interna" (endometrios i livmoderns muskelvägg), också benämnd adenomyos.

Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom och beror ofta på en infektion, tex mycoplasma, ureaplasma eller klamydia. Det är i så fall viktigit att behandla med antibiotika innan IVF-behandlingar. Det kan också vara en kombination av genetiska faktorer och miljö (t.ex. gifter, sen graviditetsdebut,
riklig och/eller frekvent menstruation). Idag finns inget botemedel för endometrios. Sjukdomsutvecklingens förlopp och hastighet varierar såväl mellan olika kvinnor som under olika faser av sjukdomen hos en och samma kvinna.

Cirka 60% av kvinnor med endometrios är subfertila. Ur det omvända perspektivet kan sägas att i genomsnitt 20–25% av de kvinnor som gjort laporaskopi på grund av infertilitet, har endometrios utan att det diagnosticerats tidigare.

Endometrios kan ge upphov till svår smärta. Den har beskrivits som en av de största plågor som kan drabba en fertil kvinna, men det behöver inte vara så. 40% av alla endometriospatienter upplever inte några kännbara symtom, därför söker man inte vård och det syns inte heller på VUL eller spolning & röntgen varför många inte vet om att de har det. Genom VUL kan läkaren enbart konstatera sådant som kan stärka diagnosen (t.ex. stelhet i bäcken, ömhet vid djup vaginal palpation, strama ligament). Trots lindrigheten kan det i allra högsta grad påverka fertiliteten. Om man misstänker att man trots VUL & röntgen har endometrios är enda sättet för diagnos laporaskopi/titthål.

Endometrios kan förekomma var som helst i kroppen och de vanligaste områdena för endometrios är i lilla bäckenet, äggstockar, urinblåsa, mellan livmoder och rektum och kan även finnas i vaginan, tarmen och bäckenväggarna. Det kan även spridas genom lymfvägar och via blod, till lungorna, lungsäckar, ljumskar och ryggrad.

Det finns inga bra studier på hur många kvinnor med endometrios som är infertila/subfertila men den uppskattade siffran är 40-60%. Olika beräkningar har visat mycket varierande siffror för kvinnor i fertil ålder, 5–50%. Många studier på senare år har visat att många kvinnor med endometrios utvecklar symtom redan under tonåren. Tyvärr dröjer det dock i genomsnitt 8 år innan kvinnor med endometrios får sin diagnos fastställd efter det att de
insett att deras smärta och/eller andra symtom inte är normala.

Det finns även studier som visar samband mellan endometrios och intag av kolesterol.

Symtom:
Det vanligaste symtomet vid endometrios är smärta. Det kan vara smärtsamma menstruationer, smärta vid samlag (djupt inne i slidan), buksmärtor av olika slag samt tarmbesvär med knipsmärtor och ibland även diarré eller förstoppning. Barnlöshet är också vanligt.

•    illamående, kräkningar, svimningskänslor, yrsel
•    kronisk trötthet
•    lång, riklig och smärtsam menstruation med små eller stora blodproppar
•    humörsvängningar
•    svår smärta i ben och lår
•    ryggsmärta
•    smärta vid samlag
•    svår smärta från frekventa cystor på äggstockarna
•    smärta från sammanväxningar som kan binda en äggstock till sidan av bäcken vägg, eller de kan sträcka sig mellan urinblåsan och tarmen, livmoder, etc
•    symtom på urinvägsinfektion
•    mild till svår förstoppning eller diarré
•    premenstruella spottings
•    mild till svår feber

Dessutom kan kvinnor som får diagnosen endometrios ha gastrointestinala symtom som liknar IBS. Symtom, orsakade av endometrios, kan feltolkas som tecken på andra kirurgiska eller medicinska åkommor. De vanligaste differentialdiagnoserna är salpingit, urinvägsinfektion, myom, ovarialtumör, divertikulit, Mb Crohn, appendicit och uretärsten. Sådan feltolkning leder till felaktigt behandlingsförslag och gör att många kvinnor med endometrios tvingas söka vård upprepade gånger, ofta akut, utan att få rätt hjälp. Endometriosrelaterade besvär misstolkas ofta av vårdpersonal, inklusive
gynekologer, och det finns tyvärr fortfarande många felaktiga myter om endometrios (t.ex. det är normalt att ha mensvärk; du är för ung för endometrios; du kan inte ha så ont etc) vilket fördröjer diagnos och många kvinnor får ofta uppsöka flera olika läkare för att få rätt hjälp. Den fördröjda diagnosen samt rätt hjälp kan ha en negativ inverkan på fertiliteten och symtomlindring – ju längre kvinnan går utan diagnos desto mer kan endometriosen ställa till.

Livm

Diagnos & undersökning

Det klassiska och säkraste sättet att påvisa endometrios är genom titthålsoperation (laparoskopi), då man kan se härdar av endometrios i olika stadier samt ibland ta prov för mikroskopisk undersökning (biopsi) från en härd. Ibland ses sammanväxningar mellan olika organ som ett resultat av inflammationen från härdarna. Inflammationen kan också göra att man ser rodnade områden. Blodfyllda cystor (endometriom) på äggstockarna kan också förekomma. Med magnetkamera (magnetresonanstomografi, MRT) kan man se djupt liggande härdar och härdar i livmoderväggen. Ultraljud kan diagnosticera endometriom m.m. Blodprov (bl.a. CA125) visar ibland förhöjda värden vid endometrios, men är tämligen ospecifika. För att ställa diagnos måste läkaren väga samman alla symtom och fynd från olika undersökningar.

Man vet inte varför endometrios uppstår. En teori är retrograd mens och en annan metaplasia och en tredje är att på grund av människans upprätta gång samlar sig de mesta fragmenten i bäckenets djupaste ficka, fossa Douglasi, där de växer fast och infiltrerar vävnaden mellan livmodertappen och ändtarmen.

I boken "Happiness, health and hormones" tror författaren att endometrios beror på felbalans i könshormonerna östrogen och progesteron, att vi har för mycket östrogen i förhållande till progesteron.

Immunologiska faktorer

Endometrios är inte en autoimmun sjukdom men immulogisk, dvs en inflammatorisk sjukdom. En sannolik förklaring till att inte fler kvinnor med retrograd menstruation utvecklar endometrios är att de avstötta endometriefragmenten normalt bryts ned av makrofager och "natural killer cells" (NK-celler). Båda dessa celltyper finns – till och med i ökad omfattning – hos kvinnor med endometrios, men de är defekta och fullgör inte sin normala funktion. Det finns starka indikationer på att NK-celler och Tc-lymfocyter (c = cytotoxisk kapacitet) i peritonealvätskan utgör den första linjens försvar mot implantation av endometrieceller. Makrofagerna, som är defekta hos kvinnor med endometrios och B-lymfocyterna, som bildar auto-antikroppar mot endometriet spelar också roll.

Dessutom kan endometriosen blöda ut i buken vilket gör att det kommer blod och vätska på fel ställen. Allt detta leder till en inflammatorisk reaktion som leder till att kroppens städarceller (t.ex. makrofager) försöker ta bort döende och döda celler, blod & vätska. Den inflammatoriska processen leder även till att det produceras olika typer av tillväxtfaktorer (cytokiner) som kan locka till sig fler städarceller. Med tiden bildas fibros runt endometrioshärden, som kapslas in och det utvecklas ärrvävnad. Denna process kan vara mer eller mindre kronisk beroende på vilket typ av endometrios man har och dessa återkommande eller kroniska inflammationer kan leda till att andra inflammatoriska eller autoimmuna sjukdomar utvecklas.

En del kvinnor med endometrios verkar ha vissa immunologiska defekter och det finns en ökad risk för att utveckla andra inflammatoriska och/eller
autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatism, fibromyalgi, sköldkörtelrubbningar, allergier, Chrons sjukdom, kronisk trötthetssyndrom).

De kroniska inflammationerna som endometrios orsakar leder även till produktion av olika cytokiner som in sin tur kan påverka immunsystemet
negativt och leda till t.ex. autoimmunitet (om man har de genetiska förutsättningarna för det) och påverka fertiliteten.

Cirka hälften anses ha både endometrios och IBS.

Gonadotropin-releasing hormones (GnRh)

Från hypotalamus stimulerar hypofysen att bilda gonadotropiner, follikelstimulerande (FSH) och luteiniserande (LH) hprmon. FSH och LH styr ägstockens produktion av östrogen och progesteron. Äggstockshormonen reglerar utvecklingen av livmoderslemhinnan.

Sammanväxningar

Adherenser mellan bäckenprganen är vanliga vid endometrios. De uppkommer genom att blod kommer ut på peritonealytan, eller på ovarialytan. Adherens-stimulerande tillväxtfaktorer frisätts också från bl.a. aktiverade makrofager i peritonealvätskan. Adherenserna kan vara täta och fasta. Detta leder till att organen i bäckenet fixeras i förhållande till varandra. Sammanväxningarna orsakar smärta och de stör dessutom organfunktionen. Ägglossningen kan t.ex. störas, så också äggledarens fimbriefunktion och rörlighet. Tarmrörelserna kan störas och därmed tarmpassagen. Sammanväxningarna kan orsaka smärta och störa
funktionen hos de organ som är involverade, t.ex. ägglossning, äggledarnas funktion, tarmrörelser, tarmpassagen m.m.

Diffusa bäckensmärtor

Då sjukdomen varat en tid blir smärtorna mer utbredda i lilla bäckenet. De blir också mer kontinuerliga. Den vanligaste smärtlokalisationen är bandformat nedtill i bäckenet med utstrålning till rygg och ben. Smärtan accentueras ofta vid kroppsrörelse. Smärtan kan bl.a. betingas av att endometrios växer in i nerver eller att fibrosen rent mekaniskt stör afferenta nervtrådsförlopp. Smärtan beror på förekomst av endometrioshärdar i vävnaden mellan fossa Douglasi och bakre vaginalfornix. Den kan också bero på att ovarierna genom sammanväxningar är nedbundna i fossa Douglasi. En vanlig orsak till den svåra smärtan är att är att endometrios växer in i sakrouterinligamenten, som innehåller rikligt med nervbanor från livmodern. Även peritoneum är mycket nervrik och smärtkänslig. Smärtsamma kramper i livmodern orsakas sannolikt av den ökade frisättningen av prostaglandiner i lilla bäckenet. Ytterligare orsaker är sammanväxningar och fibros i lilla bäckenet. Blödning i en endometrioshärd, omgiven av fibros, ökar trycket i vävnaden. Den tryckökningen kan också orsaka smärta.

Blödningsstörningar

Menstruationsrubbningar inträffar hos nästan var fjärde kvinna med endometrios. Orsaken till störning är ofta av rent organisk natur och beror på samtidig förekomst av adenomyos, myom, endometriom och adherenser kring äggstockarna. En ytterligare orsak kan vara ovariell dysfunktion på grund av den förändrade biokemiska miljön.

Prostaglandiner

Prostaglandiner påverkar uteruskontraktiliteten och har en central betydelse för uppkomsten av smärta vid endometrios. Att frisättningen av prostaglandiner är som störst innan endometriosen blir makroskopiskt synlig är en trolig orsak till diskrepensen mellan smärtintensitet och utbredningen av diagnosticerbara endomrtriosförändringar.

Endometrios stimuleras av östrogen. Det gäller framför allt de tidiga stadierna, dock med en viss variation. Under graviditeten decidualiseras härdarna och de går ofta under på grund av den hormonella överstimuleringen. Då endometriosen förändras under graviditeten uppluckras fibrsen. Tarmrupturer under graviditet och puerperium på grund av detta har rapporterats.

Under amningsperioden är kvinnans östrogennivåer låga. Risken för recidiv eller tillväxt av endometrios är då mycket liten. De kvinnor med endometrios, som lyckas bli gravida, bör rekommenderas att amma så länge som möjligt.

Klimakteriet

I klimakteriet avtar östrogenproduktionen, vilket innebär att endometrioshärdarna vanligtvis försvinner. I sällsynta fall (ca 2-3%) kan symtomen återkomma eller t.o.m. debuteras i klimakteriet. Sannolikt rör det sig då om endometrioshärdar som funnits premenopausalt och som fortsätter att växa långsamt efter menopaus.

Exogent tillfört östrogen kan stimulera post-menopausal endometriosväxt. Risken för recidiv har medfört att substitutionsbehandling med östrogen i sådana fall använts med viss tvekan. Risken är dock mycket liten. Dessutom försvinner endometriosbesvären om substitutionsbehandlingen avbryts.

Endometriosvävnad har histologiskt en mer heterogen cellbild än vad man vanligen ser i uterint endometrium. Inslag av cellatypi är vanliga. Orsaken till detta är okänd. Det är dock extremt ovanligt att endometriosvävnad genomgår en omvandling till malign tumör.

Åtgärd

Endometrios syns inte alltid på ultraljud, i vissa fall behövs laporaskopi, dvs titthålskirurgi. Måttlig endometrios kan lindras med långa metoden inom IVF, p-piller eller Intralipider, värre bör avlägsnas kirurgiskt. CFC i Danmark behandlar endometriospatienter framgångsrikt med IRAP/CST. Dr Braverman behandlar med Neupogen och Letrazole. Glutenfri kost rekommenderas.

Endometriosföreningens fullständiga information:
Läs mer...

Läkemedel Piroxicam Mylan
Mer info...

Studie östrogen & endometrios
Mer info...

Bio Pycnogenol
Mer info...

Endometriosteamet i Malmö
Mer info...

Källor:
Vårguiden
Netdoktor
Babycenter
Endometriosföreningen
News-medical
Medicinenet
The Endometriosis Association
Endocenter.org

Gravida endometrios kvinnor? (jo de finns!)

2014-12-18 13:13, GMT +2. Publicerat av Mari Ferrou Söderlund.


Forskningen här är väldigt splittrad. En del hävdar att graviditeten fortlöper som hos icke endometriosdrabbad. Andra att riskerna för missfall, utomkvedshavandeskap är mycket större. En del siffror säger att 20-30 % av endometriosgraviditerna fortlöper utan större komplikationer. Medan andra säger att det inte föreligger någon högre risk för missfall vid endometrios.

Hur det ser ut för den gruppen som får IVF behandling och står under tätare har jag inte funnit fakta som är likstämmig. Då IVF sig är en risk verkar det som det ser väldigt lika ut. Man får dock inte glömma att IVF används för de som inte kan bli gravid på egen hand. Och första försöket har lågt födslotal (få barn blir till), 15-30 % av kvinnorna som gjort 3 försök får barn. Lite berorende på orsaken till IVF.

En del har aktiv endometiros även under graviditeten, med svåra smärtor som kräver behandling. En del blir sämre än de är normalt. Har man sammanväxningar kan det strama i dessa medan barnet och livmodern växer. Det är viktigt med bra kontakt med barnmorska och läkare, en del behöver kollas extra ofta. Tyävvr finns det många läkare som anser att endometrios ej kan växa under graviditet vilket kan göra det svårt att få stöd.

Efter födseln kommer endometriosbesvären ofta, men inte alltid att vara bort så länge menstruationen inte kommit tillbaka. När blödningarna återvänder kan risken för återfall öka. Långvarig och frekvent amning rekommenderas efter födseln för att minska risken för återfall (dessutom så minska man ju risken att barnet blir allergisk, man bygger upp barnets immunförsvar).

En graviditet botar inte endometrios. Det är en myt som tyvärr många läkare fortfarande använder. Vet ej varför. Men många unga endometrioskvinnor får veta att om de inte skaffar barn nu kommer de aldrig att kunna. Och de vill väl bli friska!? Detta är lögn, en del blir bättre efter en graviditet, men man botas inte av det.

Övriga symptom

Depression av långvarig Endometrios, konstant illamående, migrän, yrsel, domningar i benen (ischiaskänningar). Av varierande grad. Vissa har inte symptom alls. Andra verkar nästa samla på alla som går att få in i kroppen!

Symptomkalender som kan ge en bild på hur cyklisk sjukdomen är i just Ditt fall. Den är till för att lära sig underlätta ens liv. Vet man när i månaden man mår som sämst kan man ofta underlätta livet de dagarna. En del läkaren kan uppskatta att man visar hur ens symptom är de olika dagarna. Fråga Din läkare om dennes åsikt.

En smärtenkät som smärtpatienter får fylla i på sjukhuset!

http://www.morticia.se/endosymp.shtml

Endometrios ökar risken för ovarialcancer (Nya Rön)

2014-12-18 12:47, GMT +2. Publicerat av Mari Ferrou Söderlund.

AVHANDLING:

Endometrios är en kronisk,
inflammatorisk, östrogenberoende
sjukdom som drabbar 5–15 procent
av alla kvinnor i fertil ålder. Typiska
symtom är smärta vid menstruation,
ägglossning och samlag, men endometrios
är också en vanlig orsak till infertilitet.
Sedan 1920-talet har man visat att
endometrios och cancer kan uppstå på
samma plats, framför allt i ovarierna.
Studier har visat att endometrios har
potential att bli malign, och inflammationen
kan vara en viktig komponent i
utvecklingen av cancer.
Syftet med avhandlingen var att studera
sambandet mellan endometrios och
cancer. Samtliga studier utgår från registerdata
från populationsbaserade
svenska register. Den första studien inkluderade
64 492 kvinnor med förstagångsinsjuknande
i endometrios åren
1969–2000. Studien visade att kvinnor
med endometrios har ökad risk för ovarialcancer
(standardardiserad incidenskvot,
SIR, 1,43; 95 procents konfidensintervall,
CI, 1,19–1,71). Endometrios i
äggstockarna,
endometriosdiagnos
före
30 års ålder eller endometrios i mer än
tio års tid ökade risken ytterligare (SIR
1,77, 2,01 respektive 2,23). Kvinnor med
endometrios insjuknade också tidigare i
livet i ovarialcancer än andra kvinnor,

och hysterektomi var associerad med
minskad risk för ovarialcancer.
I den andra studien undersöktes om
barnafödande påverkade cancerrisken
hos kvinnor med endometrios (då risken
för olika cancerformer ökar om kvinnan
inte fött barn i kombination med att endometrios
är en vanlig orsak till infertilitet).
Denna studie inkluderade 63 630
kvinnor med endometriosdiagnos
åren
1969–2002 och visade att sambandet
mellan endometrios och cancer inte påverkades
av barnafödande.
I den tredje studien undersöktes om
endometrios medför bättre eller sämre
överlevnad efter en cancerdiagnos. Studien
inkluderade totalt 46 109 kvinnor
och visade bättre överlevnad i cancer
hos kvinnor med endometrios än hosandra kvinnor för alla cancerformer
tillsammans (hazard-kvot, HR, 0,92; 95
procents CI 0,86–0,98), för bröstcancer
separat (HR 0,86, 95 procents CI 0,75–
0,97) och för kvinnor med ovarialcancerdiagnos
postmenopausalt (HR 0,62;
95 procents CI 0,44–0,88).
I den fjärde studien undersöktes om
den hormonella eller kirurgiska behandlingen
av endometrios påverkar
risken för ovarialcancer. Studien inkluderade
220 fall och 416 kontroller, och
resultaten visade en kraftigt minskad
risk för ovarialcancer om ena äggstocken
avlägsnats (oddskvot, OR, 0,19; 95
procents CI 0,08–0,46) eller om all synlig
endometrios tagits bort vid operationen
(OR 0,30; 95 procents CI 0,12–0,74).
Sammanfattningsvis har kvinnor
med endometrios ökad risk för ovarialcancer,
en riskökning som inte är relaterad
till paritet, men överlevnaden i cancer
är bättre än hos andra kvinnor. Risken
för ovarialcancer kan minskas genom
kirurgi.

Källa:Anna-Sofia Melin
med dr, kvinnokliniken; Karolinska
universitetssjukhuset, Huddinge
Avhandling: Melin AS. The risk of malignancy in
women with endometrios

Borde lägga mig

2014-12-07 02:04, GMT +2. Publicerat av Mari Ferrou Söderlund.


Jag gillar att blogga och min blogg
men ibland räcker inte tiden till
fast det borde den göra då jag har allt tid i världen på mig att sitta här.
Jag har alltid varit en person som kunnat ha fem bollar i luften samtidigt
och enligt en test jag gjort sägs det att jag är smartare än de flesta
skall man tro på sådana IQ tester så är det väl så.
Vad har jag för nytta av det nu.
För ett par år sedan märkte jag att jag kände mig dålig
fick sämre fysik, gick sämre med det där att ha fem bollar i luften
om inte mer.
Efter ca: 3v på Hjärtintensiven i Linköping hittade man en cysta på hjärtat.
Jag hade svårt att prata om det, berätta för alla runt ikring som jag tyckte
borde ha nytta av att veta det.
Kanske en sorts förträngning som att låtsas att allt var som vanligt
en sorts överlevnadsinstinkt.
Min man och dotter rehabiliterade mig, mest min dotter då min man har ett sådant jobb.
Jag kunde inte dammsuga utan att bli andfådd eller att hjärtat hamnade
i en rubbad frekvens, kunde inte gå upp för backen utan att det kändes som om
ngn stod på  min bröstkorg, jag en gammal elitidrottare
som varken röker eller dricker
hur kunde jag hamna i detta.
Läkarna var frågande, de hade aldrig varit med om detta
kan ha att göra med min Endometrios, den kan ju sätta sig
lite var stans, eller så kommer den från mina hormontabletter
jag fick äta i alla år efter min tredje och sista bukoperation
där man tog bort det sista som fans kvar av både endometriosen och
bihanget av mitt underliv.
Jag fick först äta Cyklabil i nästan 15 år därefter bytte man till Progynon
för att hålla klimakteriet borta.
Förra sommaren slöt jag upp med dem då jag fick för mig att kanske
Cystan skulle skrumpna och försvinna men icke
efter sommarens MR fick jag veta att den var lika stor som sist
det är jag tacksam för, tacksam för livet jag lärt mig leva på nytt
att jag måste förstå att jag kan inte allt det där längre jag kunde göra
i världens fart förut. Jag håller på i trädgården men med mindre kraft
men där är som en dröm för mig, tolv timmar kan rinna iväg och jag känner mig
lyckligare än ngnsin där. Jag lever för dagen, det har jag lärt mig
idag kan jag berätta vad jag har när ngn frågar hur jag mår, jag ser hur de slänger sitt
huvud bakåt och utropar, MEN FYY! SÅ HEMSKT. Jag skrattar och säger: eller hur!
skrattar igen med att säga, vfr oroa sig, jag kan vara frisk men gå över gatan där och
bli ihjälkörd men har jag riktigt otur kan jag ju bli det också.
Då ser jag hur de slappnar av.
Ibland kan jag leva med de där bollarna i luften i två dgr i streck
men nästa två kommande dagarna är jag helst slut.
Jag har lärt mig att vara envis, inte så att ngn sagt till mig att vara det
men jag har sett min mamma kämpa med många barn
den gamla skatan :) hon visade mig vägen i handling
inte i ord.
Jag är en mkt stark person, har alltid varit, en drivande person som kan
göra allt som jag vill göra och utfört det.
Det tackar jag min mamma för.
Endometriosen har fått mig i sitt grepp även om jag inte lider av den längre.
Nu gick tiden så nu skall jag borsta mina tänder och tvätta av mig
mitt smink.
Tro för all del inte att jag ger upp, aldrig!
Det finns dem som har det värre, jag känner lycka om dagarna
för att jag lever.
I förrgår natt drömde jag en märkligt dröm, berättar inte hela bara
en kvinna frågade: Tror du på Jesus? Utan att tänka svarade jag: Ja det gör jag.