Endometrios: Radikal Hysterektomi år 2017 (LÄS)

Visste ni att det tog nästan 4000 år för tillräcklig information om sjukdomen för att dyka upp för att det ska stå upp och identifieras som en specifik sjukdom. Med ett namn. Endometrios kan inte ha fått ett namn förrän på 1920-talet ... men det betyder inte att det inte existerade innan dess: det är klart att endometrios alltid har funnits. Det har helt enkelt varit en otrolig mästare på förklädnad kallas många saker genom århundraden tills det dök upp ur dimman och fick ett namn - mindre än 100 år sedan. Följaktligen, medan endometrios är bland de mest vanliga gynekologiska sjukdomar, har det kanske varit en av de mest missförstådda och mest ignorerade sjukdomar av alla. Kvinnor med bäckensmärta har avvisats av läkare under lång tid, med patienten och / eller hennes livsstil ofta hålls ansvarig för en sjukdom över vilka hon inte har någon kontroll. Att skylla patienten beskrevs av indiska utövare så tidigt som 800 f Kr. Tyvärr händer det fortfarande ...... från 1825 f.Kr. till 1899 e.Kr. - beströdda med anekdoter om hur "kvinnliga krämpor" har behandlats (eller inte, som var / är ofta fallet) under åren, inklusive hur tobaksrök lavemang och blodiglar användes för behandling av bäckensmärta hos kvinnor! ////För snart 100 år sedan fick sjukdomen sitt namn, vart är sjukdomen Endometrios om 100 år. Ja ni ansvariga!?

I dag var Evelina på besök på Norrköpings Gyn. Hon ville jag skulle följa med in. Jag vet hon har varit otroligt spänd senaste v för detta möte med ny läkare. Jag tyckte synd om läkaren. Politiker bör vakna. Nu ska hen skicka en förfrågan om en ev op. Och bla bla bla. Jag kommer uppmärksamma detta nu. 500 miljoner ges i detta nu från regeringen till förlossningsavdelningar för att anställa mer folk. 6 miljoner gavs det förra året till att genomföra de nationella riktlinjerna för bl.a Endometrios. Allt handlar om pengar. Endometriospatienter är inte värda ETT SKIT. Nu ska hon fortsätta skickas runt och det är antagligen för att fortsätta förhala så åren bara ska gå.

                        Hittade denna bild pÃ¥ fb. Talande.....

Vem Av er alla Läkare som jobbar för oss med Endometrios

Känner sig manade?

Ni har GOD TID PÃ… ER

att anmäla er.

Hur man gör?

Gå in på sidan.

Jag gör det enkelt för er

med att:

Här kommer,

VAR SÃ… GOD!

http://endometriosis.ca/world-congress/wce2017/

*Fast det finns väl inga pengar för det,

inte när det gäller oss kvinnor*

Googlar och Googlar men hittar inget om ngn manifestation för Endometrios i år.

Förra året hittade jag. I år hittade jag detta som hände 2015, året efter jag startade första Manifestationen utanför Riksdagen:

Dags att uppmärksamma endometrios
13 mars 2015 17:00

PÃ¥ fredagskvällen arrangerades en manifestation för att uppmärksamma endometrios – sjukdomen som ungefär 200 000 personer i Sverige bär pÃ¥. Talade gjorde bland annat Veronica Palm (S), vice ordförande i Socialutskottet.

Är så ledsen. Har missat att anmäla Herkules Junior till Valpkursen. Jag var på väg men blev ju sjuk en tid. Känner mig bättre än på länge. Innan jag vart sjuk hade vi kommit igång ganska bra med koppelträning ute varvat med lek och beröm. Här hemma hade vi börjat med bakdelskontrollen. Det började bli så bra men nu måste jag börja lite smått igen. Jag och Herkules har börjat med lite järngympa och han lär sig fort, han är en lycklig, smart liten krabat. Ögonkontakt innan han får beröm-godiset sitter nu. Lägga godis på tassen gick bara på några övningar, hihihii! det sitter. Vi övar koppelträning även inne igen. Jag kämpar på. Jag kollar Youtube för olika hundträning och testar dem. Det kommer bli bra för Jr. Nu kommer snart våren, då kommer jag socialisera honom mer, gå på stan, cafeer m.m. Trafik är inga problem, veterinären eller Djuraffären, där ha han shoppat minsann.

Ha en underbar dag.

I dag tänker jag så mkt på Evelina. Tänker på alla år som hon kämpade för att få en diagnos. Hur hon kämpade efter diagnosen Endometrios. Endometriosen har varit: hennes svåra smärtor, alla hennes smärtmediciner som inte hjälpt, hennes äkta man som ännu inte finns, hennes ofödda barn som hon aldrig får, hennes avhopp från universitet, hennes förlorade vänner, hennes ensamhet, alla förlorade år i ett eget boende då hon ännu bor hemma vid 29år ålder, hennes beroende av oss pga vård hemma mellan varven och en massa andra onödig negativ energi som möten i vården gett. Nu hoppas vi att det skall bli rätt med den nya läkaren, kanske hon till slut kommer få *en och samma läkare*, ett tag i alla fall som ger henne det som man missat innan, den Gynläkaren hon haft bäst tid med har gått i pension men i början var han väl mest rädd för mig, i slutet sade han i alla fall: Jag skall inte svika dig den här gången Evelina, det var han som ville samla ett TAEM till Evelina i Linköping, vilket han också försökte med men sedan när han flyttade över Evelina dit så kan man väl säga att de i Linköping svek både honom och Evelina. Vi tackar våra vägledare, skyddsänglar, Gud och Jesus för att de sände oss Dr. Georgous i Aten. En Professor i Gynekologi som flyttar till UK just för att specialisera sig på just Endometrios där han vart kvar i ca: 5 år. Det har kostat en förmögenhet med tre vändor till honom under åren 2014-2016 men pengar är inget mot vår dotters väl & ve. I Mars månad Kännetecknar Endometrios tillsammans med den Gula färgen. Håll tummarna för Evelina därute att äntligen! äntligen! få stöd och hjälp av denna nya Gynekolog. Dags nästa v.

http://www.svt.se/ug/hur-gick-det-for-pojkarna-fran-fittja

Jag såg programmet. Blev så enormt berörd. Tänker på hur livet kan te sig när vi vuxna ger barnen det samhället har att * inte ge *. Hur vi är flata med att inte sälla oss till vårat allmänna samhällsansvar, ex i skolan, det är en lärares ansvar och skyldighet när man ser barn som far illa, det är en annan sak om det inte syns, då kanske man har svårt att ha ngt att ta på om ngt verkar galet men när barnet kommer med blåmärken till skolan jämt och ständig, HUR kan man BLUNDA för sådant som skolpersonal ? jag förstår inte. De killarna vi sett i det första avsnittet vill jag be om ursäkt till, (till alla barn, tjejer & killar som farit & far illa) vi vuxna har alla ett samhällsansvar, att finnas där för er på ett eller annats sätt och det kallas medmänsklighet. Hur kan man döma er? vem kan döma er? gav vi er verktygen för att se hur det skulle vara för er ? Vi har inte rätt att döma er oavsett nationalitet, vi alla i Sverige bär det yttersta ansvaret. Jag har svårt att lyssna på dem som säger * de får skylla sig själv * Näe! absolut inte !!!! barn är ett oskrivet blad, det är vi vuxna som formar dem, föräldrar, samhället, skolan och det som hör uppväxten till. Vi har ingen rätt att döma dem, vi har inte gett dem de rätta verktygen i samhället, detta kommer inte från ingenting, detta tar timmar, dagar, månader & år att komma till, tillfälligheter, uppgivenheter, besvikelser, sårade. Det är Sverige som misslyckats i integrationen, man behöver inte var rymdfysiker för att fatta det. Alla barn är vilsna i början, sedan kommer den vilsna tonårstiden. Då behövs vi alla vuxna, vägledningen skall börjas direkt när man förds sedan redan i första klass, där andra än föräldrarna finns om det inte funnits den vägledningen hemma. Vi vet inte ett skit, vi har ingen aning om vad de har i sin ryggsäck när vi dömer och då pratar jag om ALLA barn oavsett ursprung. Vi spär på deras känsla när vi dömer, känner sig missförstådda. Det räcker för mig att jag kan känna mig vilsen ibland, vet inte hur jag skall hantera det och mår jättedåligt över en situation men jag gör det lite i taget för jag har ngn att ty mig till. Jag vet att det löser sig men som liten, hur känner man då i hopplösheten? vem förlitar man sig på? Sedan skulle jag kunna skriva om mkt djupare saker men väljer att inte göra det. Jag säger bara att allt har en orsak till att bli gott eller ont. Men döma ngn vägrar jag göra. Jag vägrar för det kunde lika kärna varit jag eller vårt barn. Livet är en LOTT, livet är tillfälligheter och har man inga vuxna som visar vägen, rätt och fel så hoppas jag dock att det finns ngn annan där ute som tar sitt samhällsansvar för dessa barn och gör man inte det så har du heller ingen rätt att döma när de växer in i sina vuxna roller på ett eller annat sätt för att överleva sitt helvete ett Helvete som vi skall var glada över vi inte har upplevt. Jag ser fram emot nästa v när Uppdrag Granskning visar Del 2. Janne! kanonbra reportage. Det märks att du blev berörd över dessa vuxna män, det blev jag med.

Evelina skickade denna till mig med orden: Det finns hopp om mänskligheten mamma