I dag tänker jag så mkt på Evelina. Tänker på alla år som hon kämpade för att få en diagnos. Hur hon kämpade efter diagnosen Endometrios. Endometriosen har varit: hennes svåra smärtor, alla hennes smärtmediciner som inte hjälpt, hennes äkta man som ännu inte finns, hennes ofödda barn som hon aldrig får, hennes avhopp från universitet, hennes förlorade vänner, hennes ensamhet, alla förlorade år i ett eget boende då hon ännu bor hemma vid 29år ålder, hennes beroende av oss pga vård hemma mellan varven och en massa andra onödig negativ energi som möten i vården gett. Nu hoppas vi att det skall bli rätt med den nya läkaren, kanske hon till slut kommer få *en och samma läkare*, ett tag i alla fall som ger henne det som man missat innan, den Gynläkaren hon haft bäst tid med har gått i pension men i början var han väl mest rädd för mig, i slutet sade han i alla fall: Jag skall inte svika dig den här gången Evelina, det var han som ville samla ett TAEM till Evelina i Linköping, vilket han också försökte med men sedan när han flyttade över Evelina dit så kan man väl säga att de i Linköping svek både honom och Evelina. Vi tackar våra vägledare, skyddsänglar, Gud och Jesus för att de sände oss Dr. Georgous i Aten. En Professor i Gynekologi som flyttar till UK just för att specialisera sig på just Endometrios där han vart kvar i ca: 5 år. Det har kostat en förmögenhet med tre vändor till honom under åren 2014-2016 men pengar är inget mot vår dotters väl & ve. I Mars månad Kännetecknar Endometrios tillsammans med den Gula färgen. Håll tummarna för Evelina därute att äntligen! äntligen! få stöd och hjälp av denna nya Gynekolog. Dags nästa v.